Iväg på äventyr

Jag har inte haft något att skriva om de senaste veckorna så det har varit tyst här inne som ni märkt. Och nu tänkte jag resa bort en sväng. Vi åker i natt!

Ha det så bra så hörs vi framöver!

Vårkänslor

Det doftade vår i morse när jag cyklade till skolan! Jag log för mig själv hela vägen, det är ju underbart att få cykla genom en blomstrande park på väg till skolan!!

Ett perfekt yttre eller en vacker insida?

Vissa dagar känner jag mig vacker oavsett vad! Det är som om ingenting spelar någon roll, ingenting kan få mig att klanka ner på något hos min egen person. Jag kan sätta på mig i stort sett vad som helst och tänka att det yttre inte spelar någon roll, det är ju insidan som räknas. Andra dagar kan jag uppleva det yttre vara räddningen. Hur bra jag än tycker om mig själv så behöver jag vissa dagar känna mig "ytligt" vacker. Känner ni också så?

Vi hade en mycket trevlig helg tillsammans med svärföräldrarna i alla fall och nog hade våren kommit även dit!

Hoppas ni haft en härlig måndag i solskenet!

En liten helgtrip

Dags att åka och hälsa på svärföräldrarna! Det blir en trevlig helg!



Såhär mycket snö var det senaste gången vi var där och hälsade på, jag tror det ska ha hunnit blivit vår även där nu :)... Hoppas jag!

Kram på er!

Kroppsidealet

Lånad bild. Före och efter. Typ.

Allvarligt talat!? Vad är det för j*vla kroppsideal vi strävar efter idag? Jag kikar runt på sidor där man kan läsa en massa kändisskvaller och överallt möts jag av dessa benrangel som ser sååååå lyckliga och välmående ut.... NOT!


Lånad bild.

Vad är det vi tycker är snyggt med detta?

Visst, jag tänker till viss del på vad jag äter, men då menar jag att jag är noga med att alltid äta en bra grötfrukost, lunch och middag och försöka hålla godisätandet till helgerna. Jag tycker att det är viktigt att man rör på sig och motionerar, för sin egen skull. Men jag fattar inte hur vi kan vilja svälta oss själva till det knappt finns något kvar?! För det är ju precis så det är idag. Alla unga tjejers högsta dröm är att ha en kropp som hollywoodstjärnorna...

Nej. Tummen upp för att vara hälsosam, äta ordentligt och röra på sig men en gigantisk tumme Ner för dessa smala benrangel som skulle kunna vara så vackra.

Ha en härlig helg!

"Det tar vi sen"

Tänk va ofta vi säger så det tar vi sen eller det får vi ta och göra någon gång. Ofta kläcker vi ur oss dessa kommentarer då vi är mitt upp i något annat. Varför inte bara vara där vi är och nöja oss med det? Måste vi hela tiden ligga steget före och redan börja fundera på vad vi kan göra sen, en annan gång? Jag vet att man ofta säger detta för att slippa undan att göra det just då men någonstans ifrån kommer ju idén, och den personen som kläcker idén är ju redan långt fram i planeringen.

Kan man inte bara nöja sig med det som är för stunden och vara i det, här och nu? Nu behöver det ju absolut inte vara något negativt att vi fantiserar en bit fram och har visioner om framtiden, men ibland känns det som om vi är för dåliga på att befinna oss i stunden som är, och som aldrig kommer igen.

Själv ligger jag i soffan och snorar... Har åkt på någon slags förkylning med tillhörande feber. Men va tusan, nu tänker jag ta vara på den stunden och faktiskt bara ligga här och vara snorig och pyssla om mig själv. Rätt mysigt faktiskt. Har sjukanmält mig inför morgondagen också så det blir en till dag i soffan för återhämtning. Jag som "peppar peppar" aldrig är sjuk, tycker att det är lite mysigt att bara få vara lite hängig en liten stund och släppa allt annat. Men sen får det gärna gå över på två dagar, det räcker gott och väl för att jag ska tycka att jag har vilat upp mig tillräckligt.



Så, nu tackar jag för mig och önskar er alla en trevlig tisdagskväll!

I skärgårdens tecken

Helgen avnjöts till en början ute i stugan med mamma och pappa. Som ni ser ligger det i närheten av havet vilket jag älskar! Huset på bilden tillhör inte oss, vi bor längre upp mer in i skogen, men på några minuter tar vi oss ner till havet och badstranden. Jag älskar att spendera lite egentid med mina föräldrar, få bli lite ompysslad och bara njuta av varandras sällskap. På lördagen vaknade vi vid 8 av att det sprakade i vedspisen, pappa hade tänt en brasa. Sådana småsaker gör mig fånigt lycklig!





Söndagen har spenderats i goda vänners sällskap, vi har suttit ute i solen och druckit saft och ätit bullar. Kinderna och näsan är allt lite rosa av allt solande. Skönt med sol i alla fall trots att värmen inte riktigt infunnit sig ännu.

Nu har jag krupit upp i soffan med en bit Plopp saltlakrits! Supergott! Tittar på hockeyVM medan jag surfar runt på nätet.

Hoppas ni alla haft en härlig helg!
Kram från Mig

Tacksam...

...över det lilla men ack så oändliga livet!

Så nära till tårar trots att lyckan dansar inuti. Känslorna sorteras. Placeras någonstans där de alla förvandlas till tacksamhet. Tacksamhet över en livskamrat och en familjs enorma överföring av kärlek och trygghet. Tacksamhet över att alltid ha Mig själv vid min sida. De små detaljerna växer sakta ihop till en otroligt vacker helhet!

Jag vill dela med mig. Ge dig en bit av min tacksamhet. Känner du den kittlande känslan inuti när allt det vackra i ditt liv sakta träder fram?

Kalla det fjärilar i magen eller vad du vill.
Livet gör mig berusad!

Får det lov att vara lite sten?

Ja för de här stenarna går faktiskt att äta! De smakar lite syrligt av apelsin och citron, mycket goda.



Det vore något för småttingarna i förskolan det, de som envisas med att gå och suga på småsten!

Ha en bra torsdag!

Härliga skola!

Ja idag var jag tillbaka i skolan! Jag hade faktiskt längtat lite kände jag när jag satt där på seminariet. Det är en skön känsla över hela det här studentlivet. Gå till skolan någon dag i veckan, träffa folk, lyssna på något intressant, få tid att diskutera det, läsa (förhoppningsvis) intressanta böcker och skriva om dem. Dessutom har du hemstudier (läs är ledig) flera dagar i veckan... Hur fantastiskt är inte det?

Trots det längtar man ju lite efter att få börja jobba och dra in lite pengar. Men pengar är ju ändå inte allt här i livet. Jag är övertygad om att jag kommer längta tillbaka till skolan nästa vår då jag kommer vara klar förskollärare och kan börja jobba "på riktigt". Jag kommer sakna atmosfären och känslan av att kunna lägga upp tiden och dagarna lite som man vill. Jag är nog inte riktigt gjord för det här svenssonlivet, att kliva upp och åka till jobbet och jobba hela dagarna för att sedan falla utmattad ner i soffan på fredagkvällarna... Kan man inte få jobba bara ibland, lite när man har lust?

Som imorgon till exempel, det är en jättebra dag att jobba på. Jag ska få vika på en förskola som ligger granne med oss nästan. Har aldrig varit där så det ska bli riktigt spännande! Känner att jag behöver få se lite olika förskolor nu när det börjar lida mot slutet av min utbildning. Jag vill veta vad som finns när man väl är färdig.

Kram och godnatt på er kära vänner!

Samtalsämne: Livet

Hur kommer det sig att vi inte oftare tänker på hur märkligt det är att vi egentligen lever? Jag menar vi kan sitta och diskutera vilket tema vi ska arbeta kring på förskolan, vad familjen ska äta till middag eller varför man ska rösta rött eller blått, men när pratar vi om livet? När diskuterar vi mening, vilja eller frustration? Frustrationen över att inte riktigt förstå. För inte finns det väl någon som kan förklara varför vi egentligen lever? Eller vart allt började? Och inte minst vart allt kommer att sluta. Skulle det inte vara lite festligt att på fikarasten fråga personen bredvid vad den tror meningen med livet är? För visst tänker vi väl på det även om vi helst inte pratar om det. För vad ska vi prata om egentligen? "Jo men jag tror på den stora smällen, eller Eva och Adam"?

Vad tror jag på?

Är det något vi ens behöver fundera över, jag menar vi lever ju, det räcker kanske?

För mig räcker inte det. Jag vill veta. Jag vill tänka och fundera, vrida och vända och leka med tanken. Tänk att gå ett helt liv utan att veta varför man egentligen lever. Det kan ju inte vara meningen? Men inte vaknar vi väl upp en dag och förstår? Inte utan att ha pratat om det i alla fall.

Att då och då påminna sig om att man lever och faktiskt anstränga sig lite extra någon minut genom att tänka på mening, drömmar och mål tror jag är nyttigt. Och viktigt! Det får i alla fall mig att inse att livet är värdefullt. Varje minut!

Snabba äro lifvets stunder. Som det så fint står skrivet på den lilla tändsticksasken jag fick av Villan Vid Vilan. Just precis så är det!



Det gäller att ta vara på livet!