Måndag en sån måndag...

Känner mig helt slut efter denna dag. Fullt ös exakt varje sekund har det varit idag... Men skojigt! Att arbeta tillsammans med sådana man trivs med är guld värt, hur pissig dag man än haft så ser man alltid framemot morgondagen, för det är en ny dag tillsammans med dom man tycker om. Så känns det för mig i alla fall. Det är inte alltid toppen toppen att vara för få personer på en stor barngrupp, men är man för få personer fast tillsammans med dom man trivs med så funkar det mesta ändå. 

Imorgon är en ny dag och jag hoppas den blir något lugnare än denna.

Höstkonsert

Har ganska nyss kommit hem från kyrkan där vi haft vår höstkonsert med kyrkokören. Heeelt underbart är det att få sjunga tillsammans med så många andra härliga människor!! Jag blir helt lycklig när jag står där och sjunger alla vackra sånger. En av Py Bäckmans underbara sånger framfördes idag av våran trio "dubbel Olle och Lillemor". Jag blir alltid lika rörd av texten. Hon skriver fantastiska texter Py!! Läs denna och döm själv:

TRO PÅ EN HIMMEL

Om jag fick en andra chans
och fick leva någonstans
där jag slapp bevisa någonting
skulle jag bli ödmjuk då
sitta still och titta på
nöja mig med allt och ingenting

Låta kärleken bli fri
och ändå kunna säga vi
utan att förneka vem jag är

Jag får tro på en himmel
tänka att vi alla kommer dit
jag får tro på en himmel
varför har vi annars kommit hit

Jag skall leva här och nu
det är viktigt säger du
men jag tänker alltid på nåt stort
det är skönare att tro
någonstans så får vi ro
jag är trött och livet går så fort

Han har börjat räkna ner
han den där vi inte ser
han är mycket tydligare nu

Jag får tro på en himmel
tänka att vi alla kommer dit
jag får tro på en himmel
varför har vi annars kommit hit

Jag har kanske timmar kvar
ändå har jag inget svar
frågorna kom alldeles för sent
men jag gör så gott jag kan
det är svårt att vara sann
det är lätt om samvetet är rent

Om det finns ett efteråt
nån som hör mig så förlåt
finns det något sätt att börja om

Jag får tro på en himmel
tänka att vi alla kommer dit
jag får tro på en himmel

Varför har vi annars kommit hit?

Hitta hem

Ibland tar det emot, ibland tar det stopp. För det mesta går det inte alls. Någonstans finns en vilja och en önskan om att det ska funka. En tro på det vackra som aldrig tar slut. Steget är långt och avståndet oändligt men någonstans finns det en väg som leder rätt. En väg som hjälper dig att hitta hem.

En lördag i september

Vaknade i lagom tid. Låg och drog oss en stund till. Åt frukost och städade lägenheten. Började fundera på soffköp. Handlade mat inför kvällen. Åkte och hjälpte till på en "cykelfest" med fotograferingen. Åkte hem och förberedda middagen. Tog emot gästerna. Åt god vegetarisk lasagne. Åt ännu godare äppelpaj med hemlagad vaniljsås. Tittade på underbara filmen "Hur många lingon finns det i världen?" Samtalade och njöt av att ha en sån fin familj så nära. Och bästa vänner! Jag mår bra!

Höstljus

Dessa bilder är tagna från vår minitripp till stugan för två veckor sedan. Vi hade en underbar helg innehållande en kortare fjälltur, middag hos släktingar/goda vänner och ett bröllop! Jag längtar tillbaka!

Det kändes som om hösten kommit till Jämtland. Trots att blåklockorna, prästkragarna och rödklövern blommade för fullt.

Jag älskar den här gården och den vackra utsikten. Jag mår bra av att vara där.

Som sagt; rödklövern blommade för fullt!

Vår alldeles egna dörrvakt höll ställningarna i stugan medan vi var ute på gården. Då och då vågade han sig ut på gräsmattan och tog några skutt. Tänk vilken duktig liten kille som man till och med vågar ha lös ute på gården. 

Ja jag längtar tillbaka... Nu har jobbet dragit igång och inte blir det mycket tid över till annat, framförallt inte för skrivandet. Långa dagar och många inskolningar tar på krafterna. Hoppas på lite lättare tider snart!

Hoppas ni har det bra!

Bröllop står på schemat

Ja, i helgen är det återigen dags för bröllop. Inte nåt eget bröllop, nej det dröjer några år till, men ett annat. Vi har varit på många vigslar nu detta år, jag är uppe i min 5 tror jag. Det blir trevligt!

Vardagen har så smått kommit igång igen. Jag som planerade att ta det som det kommer denna höst har väl lyckats sådär med just det kan man väl säga.. Min plan var att hoppa runt som timvikarie på olika förskolor för att prova på olika ställen och arbetssätt. Det är bara det att gör man bra ifrån sig så vill dom gärna att man stannar på ett och samma ställe, helst jämt. Nej inte riktigt så kanske, men jag hann med två olika ställen förra veckan och båda förskolorna ville ha mig kvar på längre vikariat. Nu blir jag kvar på den ena, börjar nästa vecka. Sen får vi se vad det leder till.

Det känns rätt skönt i alla fall. Att veta vart man ska och veta att pengarna rullar in varje månad. Jag väljer att inte känna mig fast även om jag kanske blir nästan det, men jag väljer att se möjligheterna istället för att se det som om jag skulle sitta fast.

Nu ska jag mysa lite i soffan innan det blir True Talant på TV!

Til Ungdommen

En månad har gått. Offren ska fortsatt hedras och minnas, glöm aldrig det!

Tre flickor flyr terroristen på ön och simmar från Utöya. När de nästan inte orkar mer börjar en av flickorna sjunga på "Til Ungdommen" för att åter igen finna kraft. Texten är en dikt skriven av den norske poeten och journalisten Nordahl Grieg. Ingebjörg Bratland sjöng en fantastisk version av sången på minneskonserten i Oslo domkyrka den 30 juli 2011.

"Dette er løftet vårt
fra bror til bror:
vi vil bli gode mot
menskenes jord.

Vi vil ta vare på
skjønnheten, varmen
som om vi bar et barn
varsomt på armen"